5 % är för Hög avkastning på Tieto

Man själv, för övrigt kanske som anställd på just en sån firma, vill ha god pension. Men samtidigt bra lön. Och ovanpå det vill man ha mer än “Alla Andra” – vilket samtidigt för övrigt även Alla Andra vill ha. Men det går ju inte att allihop har mer än Alla Andra för då finns ju inga Alla Andra. Och samtidigt kanske man också har ansvar för en del av firman och vill då inte ge bort alla pengar man tjänar till Alla Andra – tex pensionärer, ägare och anställda – utan använda det som blir över för att utveckla en sak som i längden skall komma Alla Andra till del. Och dessutom kanske det där med utveckling tog lång tid och kostade massa pengar som då hellre pensionärer och anställda vill ha. Så då tar Alla Andra det som blir över och då är det ju bäst att se till att inget BLIR över eftersom man vet att det inte är någon ide att få någonting över på grund av Alla Andra.

Och vad kan man då i allt detta Egentligen anse vara en rimlig lönsamhet för en konsultverksamhet?

Upptäckte på nätet att flera, förutom jag själv (i mitt fall för ca en vecka sedan), har bloggat om Tietos nyliga VD-byte (Hannu Syrjälä fick helt enkelt gå hävdar man).

Hittade de här sakerna på en Aktiespararnas nyhetssite (de i sin tur citerar nyhetsbyrån SIX) angående att skälet att Tietos VD fått gå är den svaga “lönsamheten”:

"Det är helt sant. Dagens rapport var också svag.
Rörelsemarginal på låga 5 procent när HiQ redovisar 15 procent
och Knowit 13 procent. Det är helt enkelt inte tillräckligt bra
när det är en riktigt bra marknad för IT-konsulter", säger
analytikern.
   Tieto lade också in en hel del brasklappar för framtiden i
rapporten. Företaget ser bland annat risk för löneinflation och
prispress på konsulttjänster.
   "Hannu Syrjälä har fått några år på sig att vända
utvecklingen, men misslyckats. Han var väldigt optimistisk när
han tillträdde och hade höga positiva krav på sig. Sedan har han
inte levererat. Rörelsemarginalmålet 10 procent verkar avlägset,
ingen tror på det längre", fortsätter analytikern."

Men vadå? Hur kan man säga så?

Bottnar det hela i att om någon annan får till mer än 10 % så borde även Tieto få till den saken?

Lite som om att X kan så borde Y också kunna?

Lite som om att man kallar sin firma för “bilar” så bör alla ha minst samma lönsamhet och kallar man sin firma för “konsulting” så bör alla ha minst samma lönsamhet?

Lite som att varför kunde de inte lika gärna ha ansetts “böra fixa” 20, eller rent av 25 % allihop?

Är det så här “ägande” tänker? Vilket jag antar att man kan tänka om man tänker på ägande.

Och…

Om så: är det då helt givet att just den här jämförelsen för en ägare är relevant alls? Kort sagt: är verkligen en ägares tanke “att viss mängd pengar skall vi lägga på konsultbolag så därför jämför vi mellan dem”. Kan inte den jämförelsen lika gärna, för en ägare, vara av typen “viss mängd pengar har vi att lägga på något där vi vill ha viss risk”? Eller viss “avkastning”? Som om de var oberoende av varandra.

Eller viss “balans i vår portfölj”? Eller viss “geografi”?

Och ovanpå det: varför jämföra bara mellan konsultbolag i Norden och inte alla konsultbolag över världen?

Ett prat om och kring just Tieto handlar ju om just Indien?

Vilken avkastning kan man få där på en konsultfirma?

Och om så: kan man då inte lika gärna hävda att alternativ-tanken kunde ha varit 5 %? Eller kanske 25, 35 %?

Annorlunda uttryckt: är det GIVET att en ägare verkligen jämför mellan de här alternativen? För om de inte gör det: är då jämförelsen ens relevant?

Och förresten: vem är denne “man” att göra jämförelsen överhuvudtaget?

Den anonyma gruppen ekonomijournalister? Som om de tänker på min pension?

Den anonyma gruppen ägare? Som om de vore någonting annat än, i alla fall delvis, pensionärerna?

Är “ägande av idag” verkligen så här lättflyktigt?

Befarar kanske det.

Men är “ägande av idag” verkligen så här “ytligt djupt” i sina analyser?

Befarar kanske det också ibland.

Förresten handlar det ingenstans längre om vad verksamheter egentligen gör och vad ägare kan tänkas göra annat av pengarna?

Och som ovanpå det kan man ju fråga sig vad konsultbolag egentligen gör just på börsen?

Det blir ju ändå så lite över till oss framtida pensionärer när anställda och partners har fått vad de skall/vill ha.

Och vem var det då förresten som från allra första början satte konsultbolagen på börsen? De tidigare ägarna. Och vilka var det? Partners och i flera fall alla dessa anställda med sina mindre andelar.

Lite som att det är pensionärerna som finansierade partners och anställdas pensioner – och inte tvärtom som man kan tro.

Och vilka var det som köpte dessa aktier när bolagen introducerades? Pensionärerna till rätt stor del kanske kan tros.

Men om så: då kanske ekonomijournalister hellre skulle driva tesen att den bästa avkastningen för en konsultfirma som finns på börsen, dvs om de ville tänka på pensionärerna, vore att konsultbolagen hade något i stil med MINUS 35 % avkastning som börsnoterade. Då skulle väl ändå – rent teoretiskt – pensionärerna – få sig en rejäl hacka när bolagen avnoterades från börsen.

För ekonomijournalister som skriver om börsnoterade bolag gör det väl ändå för en målgrupp som antas vara intresserade av att investera i bolagen?

Dvs pensionärerna bland annat.

Och då borde de väl ha skrivit precis tvärtom: dvs heja Tieto som nu verkar ha lägst avkastning av de nordiska “Jämförbara” börsnoterade konsultbolagen.

Ovanpå det kanske de kunde lägga till en analys av typen “Tänk om den saken gjorde att de anställda på Tieto fick oväntat hög lön i år och därför är så pass glada att de kommer att utveckla Tieto i rasande hastighet de kommande 10 åren så att pensionärerna DEN dagen får oväntat bra pension”. Vi skall väl ändå inte hämta ut våra pensioner just idag?

Kort sagt: är det inte trots allt lite konstigt det här med pratet om “avkastningskrav” på börsnoterade konsultbolag?

Comments are closed.


Random Posts Widget By Best Accounting Services

WP SlimStat