Hexagons VDs skateboard-åkande diskuterat

När chefen har hatt, då köper vi hatt. När chefen har loofers, då blir det loofers. Men när chefen har roligt, då är det inte alltid självklart att vi andra har lika kul. För att inte tala om vad som sen händer när chefen helt medvetet tänkt på vad han, eller hon, gör.

Det sägs att Sune Carlson under sin tid som VD för SKF utfärdade ett beslut om att ett stort antal mellanchefers mobilräkningar skulle attesteras av honom själv. Varför gjorde han det?

Det sägs också att Hans Wertén som VD för Electrolux själv bredde leverpastejsmörgåsarna till styrelsemötena. Varför gjorde han det?

Sen sägs det också att Ingvar Kamprad både har sålt sin Porsche och de fina kostymerna han hade förr. Varför gjorde han det?

Ovanpå det sägs det sedan att en tidigare VD på Apoteket – som sen fick gå – köpte ovanligt dyr konst till huvudkontoret. Eller att Volvos VD PG Gyllenhammar – som sen också fick gå – lät Volvo köpa en extremt dyr vinkällare. Eller att AMFs Vice VD Ingvar Skedberg – som därefter också fick gå – lät skydda sina egna investeringar innan man beslutade om att återta spararnas pengar.

Varför gjorde de så?

Det finns olika sätt att leva som chef. Och det kan vara för mycket att begära precis Allt av dem. De är faktiskt också människor – som precis alla andra. Ovanpå det har de olika behov, och olika uppdrag. Precis som alla vi andra.

Och det sägs också finnas forskning som visar att bland det mest ekonomiskt drivande hos människan är hans eller hennes bekantskapskrets. För ingen vill hamna längst ner på gödselstacken. Så vill man känna sig lycklig med ett sämre betalt jobb, än alldeles nyss, kanske för att det är genuin intressant – då kanske man bör se om sin bekantskapskrets lite grann.

Men vill man se till att lokalfrågor på firman inte skall skapa problem så underlättar det om man tar det sämsta rummet själv.

Varför kan då sådant vara så svårt att förstå? Begreppet ”walk the talk” är ju knappast Rocket Science.

En hypotes vore att vi trots allt lever i olika världar. För det gör faktiskt höga direktörer i jämförelse med många oss andra.

Och det är nog kanske inte så konstigt med det.

Men varför skulle just då den saken vara så mycket svårare att förstå än den där andra? Kan det bero på att vi andra har för dålig fantasi för att kunna tänka oss in i hur de där cheferna har det i den där andra världen?

När Sven-Christer Nilsson tillträdde som VD för Ericsson och hade sitt första stora interna framträdande inför cheferna  sägs att han gjorde ett mycket medvetet val: för första gången någonsin hade Ericssons VD vid sitt första framträdande Inte en slips. Den saken kom man ihåg.

En annan som gjorde ett medvetet val var Hans Dalborg som när han som VD på Nordea för första gången träffade personalen på det nyfusionerade finska Merita – och pratade Finska. Även den saken kom man ihåg.

Men som sagt skall man samtidigt inte kanske försöka tolka signaler i Exakt allt som görs av en chef. Sven-Christer sägs inte gilla att gå i slips och Dalborgs farfar sägs ha varit från Finland.

Så det är kanske inte så konstigt att Hexagons VD åker skateboard ibland.

Han kanske helt enkelt Gillar den saken.

Men vad säger då det om alla de där andra exemplen?

Comments are closed.


Random Posts Widget By Best Accounting Services

WP SlimStat