Alla gässen skall med

I förändringssammanhang säger vi sånt som behövs. Klassiska uttryck. Alla skall med sa Göran Persson en gång. Men gränsen mellan skall, bör och är – var går den?Standardreceptet är att ledare skall lägga tid på förankringsarbete. Kolla om alla är med. Men vad händer om man frågar: får man verkligen det svar man vill ha? Eller är det rättare sagt så att man får just det svar man vill ha – men inte nödvändigtvis någonting mer. Får man då Verkligen veta någonting relevant?

För en tid sedan drevs ett projekt på Ericsson – högt upp i hierarkin. Namnet det fick vad “honka för chefen”. Analogin var till gäss. Gäss flyger i flock. Det går fort. De håller position precis som ett V. Men de låter också. Honk, honk, honk. Det är ett biologiskt utvecklat signalsystem. Hur skall annars ledargåsen veta att de där bakom är med? Honk – kör på du för vi hänger med.

Projektet på Ericsson drevs i syfte att utveckla någonting liknande.

Allt för vanligt att fokus ligger på chefen som skall kolla om alla är med. Varför inte lika mycket tänka tvärtom: att alla som skall be bör ge signal – så att cheferna vet?

Göran Persson hade ett uttryck: Alla skall med. På den punkten hade han helt klart en poäng. För om verksamheten skall ändras och bara ledarskiktet är med – har då verkligen någon förändring skett?

Inget av det hindrar att någon går först.

Ledargäss behövs.

Comments are closed.


Random Posts Widget By Best Accounting Services

WP SlimStat