Fiske på nätet

Internet växer enormt och alla vill slänga sig i leken för att nå nya kunder. Hur kommer det sig då att vissa verksamheter säljer bättre än andra? Kan det bero på att de skippat tron på termostaternas betydelse och istället besökt närmaste fiskebutik?

Vårt sätt att se på vår värld styr våra handlingar. Trots det tänker vi sällan just på hur vi tänker.

Sedan många decennier tillbaka har begreppet “köpprocess” utgjort en väl etablerad tankemodell bland marknadsförare. Illustrerat tex av den klassiska boken “Industrial marketing strategy” av Webster och som kom i sin första utgåva redan på 70-talet och förvisso fortfarande är en rätt intressant bok.

Idag är den tanken om processer dock så djupt förankrad att vi sällan ser dem som just den modell de är – utan gärna istället förväxlar processer med verkligheten. Vi tänker oss att “köp” sker i steg där varje steg för sig är påverkbart utefter en slags processkarta. Och på så sätt vill vi kunna påverka en latent kund till ett köp. Det hela tex illustrerat av den sk AIDA-modellen. Vi tänker oss först skapa Attention sedan Interest därefter Desire och slutligen gör kunden sin Action – dvs köper.

Modeller i sig är sällan helt dåliga per se. Men de kan vara mer eller mindre bra för det syfte vi kan ha. Och den situation vi är i. Ovanpå det kan det vara otroligt värdefullt att kunna bedöma deras eventuella värde.

En processmodell kan enklast förstås genom teknisk analogi -Kylprocessen i mitt kylskåp tex. Där har jag ett slutet system (notera: avgränsat) där köldmediet passerar olika steg. Och mitt i allt detta finns en termostat som feedar tillbaka info som styr kylan.

Det är inte vansinnigt annorlunda att tänka när man talar om tankemodellen som vi allmänt kallar köpprocess. Vi vill styra där det är som resurseffektivast att gripa in – i syfte att nå visst resultat.

I en värld av internetrelaterad marknadsföring kan det dock ha sin poäng att fundera en stund om den här typen av processmodeller är lika gångbara som i den gamla världen. Eller kan minst lika gärna andra typer av modeller ha sin plats?

Att fiska kan ha sina tankepoänger här. Man står vid en sjö. Vet att det finns gott om fisk. Men man kan inte se dem. Vad gör man? Agnar med smakfull mask. Studerar Vattenflödet i syfte att identifiera platser där de flesta fiskarna verkar hålla till. Sen kastar man o drar. Kastar o drar. Och väntar på napp.

Är inte den modellen minst lika intressant för att planera en marknadsföringskampanj av idag – som en processmodell?

Men om man tänker så lär kampanjen bli lite annorlunda – och det är väl där en eventuell poäng visar sig.

Och det är ju faktiskt inte så att fiskebutiker säljer termostater. Men olika typer av drag kan man köpa.

Enkelt uttryckt: varför tänks så ofta så gammalmodigt när det kommer till “sälj” därute?

Och varför har så lite av forskningen på området intresserat sig för de grundläggande antagandena bakom de modeller de utvecklar?

Det verkar mao fortfarande finnas enormt oplöjt tankeutrymme i branschen. Att använda analogin fiske är ju bara en av många tänkbara. Bara att ge sig ut på fiske efter nya modeller helt enkelt.

Undrar förresten om det inte är den saken som framgångsrika verksamheter just gör. Och en hel del av dem är rätt bra just på att fiska.

De kanske agnar rätt – både på rätt sätt och med rätt typ av mask – helt enkelt?

Vill man sedan föra analogin några steg vidare kan man tänka så här: De flesta fiskare vet att man behöver olika typer av drag för olika typer av fiskar. De kan sina fiskar och de vet vilka av dem som de vill ha. De vet också i vilka vatten, tom vilken tid på året och dygnet, som fisken är där.

Och få av dem fiskar med håv.

Comments are closed.


Random Posts Widget By Best Accounting Services

WP SlimStat