Marknadsexploaterade Hong Kong-barn

Spela fotboll med Zlatan Ibrahimovic på träningen. Sjunga en stund tillsammans med Britney Spears. Spela mot Johny Depp i en filmrepetition. Eller studera fysik tillsammans med Albert Einstein. Tänk om. Och i Hong Kong är nu sånt nästan möjligt.

I Hong Kong just nu annonseras på det här sättet för lärare – ungefär på samma sätt som om de vore popstjärnor eller idrottshjältar (stort tack Jonatan för bilderna).

Man kan betala den lärare som har bra profil – tex examen från flera av världens mest kända universitet – att idka specialundervisning till sina barn. Priset är högt, men i Kina vill man sina barn väl och det är dessutom svårt att komma in på de prestigefyllda universiteten. Så varför inte lägga en slant för att säkra deras framtid? Och varför då inte bygga en verksamhet baserad på just detta? Lönsamheten i att leverera kunskap, och styrkan i den globala köpkraften för att få tag i just den kan vara enormt stor – om man sköter affären rätt.

I Europa har vi kanske lite svårt att föreställa oss den här saken. De flesta elever väljer ett universitet baserat på universitetets varumärke men inte på vilka lärare som finns där. På den kommersiella aktörskartan finns dock helt klart kända personer som anlitas som talare – just likt en popstjärna.

Men samtidigt kan konstateras att duktiga och/eller populära universitetslärare – det behöver inte alltid vara synonymt – har en tendens till att dra till sig elever. Precis som mindre duktiga och/eller populära lärare har en tendens att tappa elever.

Med allt mer av undervisningen på nätet är det dessutom påfallande troligt att den här utvecklingen förstärks. Framför allt av lärare som själva är tidigt ute på nätet och kanske bygger sin egen krets av intresserade – tex genom att bygga en hemsida och/eller att lägga upp sina föreläsningar på Facebook, Youtube och liknande. Allt i linje med den önskan som deras arbetsgivare har av idag att det universitet som de skall arbeta för finns ”där ute”.

Ovanpå det kan tjänster av typen www.ratemyprofessor.com – en site i USA där eleverna själva berättar för sina kamrater om hur de upplever sina lärare – lägga sitt strå till stacken på den här utvecklingslinjen.

Om då de varumärken som lärarna kan bygga kring sig själva blir starkare än deras arbetsgivares varumärken: blir det då en upp-och-ner-vänd situation i förhållande till vad universitetsledningarna av idag ser framför sig?

Kunskap kan man som enskild individ utveckla på många sätt. Ett av de mer effektiva verktygen är att knyta an till en personlig lärare.

De senaste åren har personlig tränare blivit ett koncept så varför inte här också?

En lärare som vet detta av idag, och dessutom är lite framåt och intresserad, har relativt goda förutsättningar att utvecklas snabbare i den här riktningen än vad ett helt universitet klarar av. Små organisationer kan vara snabba. Stora organisationer är långsamma.

Med det som tanke kan man undra hur lång tid det tar innan den här typen av annonser går att se i Europa. Är inom 10 år en rimlig gissning? Om så kan det vara dags att börja planera för saken redan nu. Det tar ju minst 10 år att utveckla en bra professor. På vägen kanske boken “University Inc” kan vara spännande läsning.

Eller så är det kanske sånt här som några kommersiellt kunniga aktörer gör just nu.

Comments are closed.


Random Posts Widget By Best Accounting Services

WP SlimStat