Alla, eller ingen, i den mobila bankvärlden

Är det möjligt att föreställa sig att betalningar via mobiltelefon nu skall börja slå igen på allvar? Tecknen på att de borde ske är hur många som helst. Men ändå sker det så lite. Problemet är nog bara att kunna sätta namnet på ”Ingen”.

Telia tror i alla fall att saken skall slå igenom bara på ett par år, dvs om man skall lita på deras nyligen genomföra undersökning på området.

Google har dessutom länge förväntats sjösätta en bank. NFC-läsare är på väg i kommande generationer av smartphones och då ökar möjligheten, även om lanseringar just nu verkar dröja en stund. Flera av dagligvaruhandlarnas kassor sägs nu också vara förberedda för saken. Ovanpå det kan man konstatera att de svenska mobiloperatörerna nyligen startat ett gemensamt bolag för att hantera frågan.

Men bankerna själva då? Var är de i allt detta?

Kanske inte alls så snabba som man kunde tro. Kanske rätt nöjda med den oligopolmarknads-situation som de har? Kanske fullt upptagna av att införa Basel II-regler och annat för att bemöta de globala regeringarnas krav på säkrade balansräkningar – i förhoppningen att i sin tur hindra ytterligare bankkonkurser i spåret av finanskrisen? För säga vad man vill: i publik mun ligger inte bankerna så där jättebra till och har ju en del att hantera gällande sitt varumärke.

Kanske bankerna dessutom är helt nöjda med den produktivitetsvinst som de fick genom införandet av Internetbankerna? Ett lyft de fick internt men som de kanske inte alls se framför sig genom en eventuell mobilbank.

Ovanpå det: Varför kanibalisera på en redan väl etablerad affär? Det tjänar ju rätt bra redan som det är. Och hittills har ju vi kunder inte bytt bank i speciellt stor omfattning. Så kvar ligger oligopolet och vi kunder verkar trots allt acceptera den saken.

Det var kanske just det.

Dessutom vill ju deras ägare (och för övrigt även vi som pensionssparar) att de fortsätter att upprätthålla sina avkastningar på dryga 10 %. Och då finns knappast tid för investeringar, innovation och satsningar framåt. Snarare är kanske deras tid gjord för att höja räntenivåerna och låta oss kunder betala ”finanskris-kalaset”.

Samtidigt: Vi har nu en stor generation av smartphone-användare. Enligt PTS närmare 2.3 miljoner stycken i landet i november 2011. Och tittar man på nyförsäljningen av mobiler är smartphones dominerande. Kombineras detta med läget beskrivet ovan: varför skulle inte Google-banken kunna lyckas att etablera sig till sist?

Ungdomar själva, som just nu gör exjobb på saken, verkar i alla fall tro så. Det finns flera sådana att hitta på nätet just nu. Här är ett färskt exempel från Jakob Anderljung på KTH, presenterat i somras. Han har helt klart en poäng: Jakob pratar på DIs bankdag.

Är det dessutom inte fullt möjligt att en ung människa lika gärna litar på märket Google för sina pengar – dessutom tycker att det vore klart cool – som att förlita sig på de gamla svenska bankerna? Google har ju dessutom redan banktillstånd, även om det bara verkar gälla i Holland.

Om så kanske de svenska bankerna vaknar snabbare än vi just nu kan tro på området.

Det brukar ju vara så när det nya hotar det gamla.

Och är vi kunder då inte snabbare än vi har varit historiskt så kanske bankoligopolet, trots det publika läget, och trots att bankerna just nu tar ut stora vinster på oss kunder, kan kvarstå en tid.

Banken ”Ingen” är helt enkelt kanske inte tillräckligt snabb nog just nu.

Att fråga sig själv vart proppen egentligen sitter.

Eller så är det att vänta på ketchupeffekten. Ingen. Eller alla på en gång alltså.

Var det förresten inte i ett snarlikt läge så som internetbankerna uppstod en gång? Ingen. Sen alla.

Comments are closed.


Random Posts Widget By Best Accounting Services

WP SlimStat